P spaning med arkeologen - fornlämningar i Ljungby kommun

Fornlämningar
9. Trotteslöv
Runsten

15. Bräkentorp
Runsten

16. Toftaholm
Runsten

23. Replösa
Runsten och gravfält

25. Runsten i Ljungby
Runsten

Runor

Runalfabetet skapades troligen av människor från Skandinavien som på sina resor till området vid Medelhavet fick se hur folk kunde skriva. När de återvände hem utformade de ett eget alfabet som liknade det som de sett på sin resa. Runorna har raka och kantiga former för att lätt kunna ristas in i ben, trä och sten. De fungerar på samma sätt som våra bokstäver gör. Varje runa står för ett ljud och på så sätt kan man skriva ner det språk som talas. Den äldsta runskriften som har hittas i Sverige är från 200-talet efter Kristus. Inskriften finns på en spjutspets som hittades på Gotland. Tyvärr vet ingen vad inskriften betyder. Översätter vi runorna till de bokstäver som vi använder idag så står det: "gaois". Ibland kopplas runor ihop med magi. Kanske var det så att de första skriftkunniga ansågs ha övernaturliga krafter? Varje runa hade ett eget namn och betydelse. Exempelvis stod s-runan för sol, t-runan stod för guden Tyr och så vidare.

Småland är ett landskap med många runstenar. De flesta stenarna restes under 1000-talet som minnesmärken över olika personer. Oftast restes stenarna efter en familjemedlem som dött. Det var kostsamt att låta rista en runsten och det var få förunnat att få ett sådant minnesmärke rest över sig.

Runstenarna i Ljungby kommun är väl värda ett besök. Vid kyrkan i Berga finns stenen som Tord reste efter någon som har dött i England. På runstenen i Replösa skryter Götrad om sin far som, enligt sonen, skulle vara en av de yppersta männen i Finnveden. I Ljungby står den relativt nyfunna stenen som Väfus reste till minne av någons syster. Ta en dag och besök stenarna!

Under medeltiden fortsatte många människor att skriva med runor trots att man i kyrkan använde samma latinska bokstäver som vi använder idag. Under lång tid fanns runorna kvar på grund av runstaven, en form av evighetskalender med inristade runor. Med hjälp av runstaven kunde man hålla reda på vilken dag som det var nymåne eller när de kyrkliga högtiderna inföll. Runstaven, eller runkalendern som den också kallas, var vanligast under 1500- och 1600-talet men förekom in på 1800-talet.

Om Du vill veta mer om runor så gå in på: http://www.raa.se/arkeologi/runstenar.asp